Tisdag den 23 Augusti

Nu är alla mina jobbpass slut för denna sommar, det delades med både glädje och sorg. Jag kommer sakna eleverna väldigt mycket men samtidigt var jag riktigt trött nu i slutet.

Igår var vi alla på ishockey och kollade på träningsmatchen mellan ssk - modo. Ssk vann med 3-0, riktigt bra spelat tycker jag att killarna spelade. När vi kom såg vi Foppa stå utanför arenan och vi mötte honom även inne i arenan ett par gånger, häftigt tycker jag! :D Han är ju ändå en av våra (Sveriges) största spelare genom tiderna.
Andreas blev inte så sur över att Modo förlorade, tur det haha.

Nu ska jag snart göra iordning mig för om en dryg timma ska jag gå över till Rebecca på en fika och kolla in hennes nya place :D Vi börjar snart skolan igen, skojigt tycker jag faktiskt att det ska bli.

Senare blir det hem till mamma för att hjälpa henne med lite saker på datorn :)

Ciao!



?

Vart är ditt stöd när man behöver det?



less

Lugnet som är på väg

Oj vad länge sen jag skrev ett inlägg, hela sommaren har nästan passerat.

Min sommar har hittills varit lite upp och ner måste jag säga. Jag har gjort vissa grymt roliga och underbara saker denna sommar som:

1. Varit på underbara Sicilien med min underbara man
2. Varit i Småland med min underbara familj
3. Flyttat ihop med Andreas till vår egna fina lägenhet

Men sommaren har också varit väldigt krävande och jobbig, jag har jobbat i princip hela sommaren och längden på vissa av passen är inte mänskliga 8-21 = 13 timmar = inget annat liv och mitt i allt står man i en flytt där det finns masssssor med jobb att göra. Som tur är har vi fått otroligt mycket hjälp av våra familjer vilket är guld värt. Men på tal om jobbet då... jag gör nog mina fyra sista pass nu på detta ställe. Jag ska söka ett annat helg och sommarjobb här i södertälje då jag känner att sitta och åka till Vagnhärad varje dag inte riktigt fungerar i längden.

Vår bil har gått sönder också, jag och Andreas fick (troligtvis) vattenplaning och krockade in i en vägkant och hela fälgen och bärarmen gick sönder. Vi klarade oss dock bra som tur är.

Det jobbigaste denna sommar är att min älskade syster har varit så sjuk, det tar på hela alla eftersom man älskar henne så och blir självfallet sjukt oroliga. Efter drygt ett halvår hittade dem att hon har proppar i lungorna som hon nu behandlas för. Hon har haft en jobbig tid och ovissheten har legat framför henne men nu har hon/vi fått information och hon äter mediciner för att de ska bli bättre så det här ska vi gå igenom tillsammans och se till att de ska bli BRA.

Eftersom det har varit så mycket så har jag inte känt att tiden och min ork har räckt till att göra en massa andra saker, tillexempel träffat kompisar och sådant. Men jag hoppas och tror att mina vänner förstår situationen.


Den sista augusti börjar skolan igen och det ska bli skönt med rutiner igen, jag är bara stressad över att hinna få tag på all kurslitteratur innan vi börjar men men, det är inget stort problem om man jämför.

Jag känner att lugnet som vi alla behöver är på väg och kommer för att stanna <3